Ballader i Europa

I Europa finns också det rimmade, rytmiska språket som för berättelser från generation till generation. I Europa spelar ofta också melodin stor roll. Balladerna är långa berättelser som pågår vers efter vers med en liten återkommande refräng mellan verserna. De finns sedan medeltiden över hela Europa. Berättelserna kan handla om hjältars äventyr, om helgon eller övernaturliga väsen.

Kungar gav balladsångare i uppdrag att göra sånger om deras dåd. Det gjorde t.ex. Gustav Vasa i Sverige. Mycket av det vi hört om Gustav Vasas äventyr i Dalarna kommer från sådana ballader som kungen beställt. En rappare skulle kalla det "hype". En som i sen tid gjorde ballader på sitt eget sätt var Evert Taube.

Balladerna var ursprungligen dansvisor. Ordet "ballad" kommer från samma rot som spanskans "bailar" = dansa. På de flesta håll blev balladerna redan för flera hundra år sedan ren underhållning. Vid brasan under långa vinterkvällar kunde balladsångaren underhålla husets folk medan de utförde olika arbeten i stugan. På Färöarna dansar man fortfarande till ballader, eller kväden, som är ett nordiskt namn på ballader.

Lyssna på kvaddansen om Regin smed ur den första delen på 130 strofer av Sigurds-kvädet om Sigurd Fafnersbane (.wav-format 300 kb). Ni kan höra fotstampet från dansarna. (Från skivan Caprice CAP 1148).

Tillbaka till innehåll

Tillbaka till rappens träd